Idag vid middagen satt vi och pratade om framtiden med vår hund. Tittar jagt på denna bild så vet jag att det kommer bli fantasiskt. Vi är medvetna om att vi kommer få prioritera annorlunda och vi är så redo att göra det! Det som skulle behöva köpas är en divan-soffa så att vi alla tre kan vräka ut oss och mysa. När Texas var hos oss ville ju såklart han ha bästa och mesta platsen och sen blev det fight om vem skulle få dela soffan med honom. Haha! Skämt och sido, det blir ingen ny soffa.


Förra hösten när Texas var hos oss de sista veckorna trodde jag att det skulle ta lång tid innan jag var redo för en egen hund. Främsta anledningen till att jag kände så tror jag var eftersom studierna var nya för mig och jag inte ville missa någonting. Men nu är jag inne i studielivet, kan planera min tid bättre, har insett att det inte är hela världen att missa en föreläsning så länge jag är duktig på att läsa in det själv osv. Och tänk om Johan lyckas ta sig in på sin utbildning också, som är på distans. Vilket liv vi kommer att få! Massor av tid tillsammans alla tre. Bus i parken, promenader i skogen, mys i soffan.

Jag behöver väl inte säga att jag längtar ihjäl mig? Drygt 2 månader kvar...