Nu har vi precis kommer hem från en timme i I20-skogen. Först blev det en liten stunda på vägarna där vi tränade lite allmänlydnad. Sitt, ligg, vacker tass, vänta, stanna osv. Det kör vi varje dag nu. Sen tog vi fotbollen och busade i gräset. Vi blev rätt blöta båda två.

Det känns verkligen lyxigt att kunna ge Mille så mycket bus och lek som vi vet att han vill ha. De flesta som skaffar hund har kanske inte den möjligheten. Och det hade inte vi heller haft ifall vi båda jobbat 8-17 samtidigt som vi spelar fotboll. Men nu är det inte så. I sommar har jag kunnat vara hemma varenda dag och gett honom det han behövt och till hösten kommer vi båda vara studenter då Johan ska plugga brandman på distans. Perfekt. 

Det är ju dessutom perfekt att ha hund när vi slutar i fotboll för då tar vi ju oss ut ändå för att få motion. Nog för att man lär spendera hel del tid på något gym också. Jag råkar dessutom älska att ta promenader med Mille i skogen. Vilken frihetskänsla det är. Och när man ser att han trivs så bra känns det bara ännu bättre.