2-5
Mina minnen börjar i Sundsvall.. Bergsåker närmare bestämt. Där bodde vi min dagistid, en underbar tid. Det jag minns bäst från dagis är att jag älskade morotssoppan som serverades, plus att nästan hela dagiset var översnöat en morgon när jag och pappa kom dit. I övrig lekte jag i princip varje dag med Alexander. Han bodde på samma gata som jag. Jag var en riktig pojkflicka och valde pistoler, gevär och svärd istället för dockor, hästar och klänningar. Jag vet inte hur många kojor vi lyckades bygga och namnsätta i skogen ovanför hans radhus. Många var det iaf. Vi slutade inte leka bara för att vi flyttade till Umeå. i många år framöver besökte familjen Westermark Tygelvägen på Bergsåker

6-7
När jag sen skulle börja förskolan var det "Förskolan Gurkan" på Böleäng som fick välkomna mig, tillsammans med ett gäng tjejer som blev en stor del av mitt liv. Signe, Emma, Emmelie och resten av Umeå Södra FF BLÅ. Det var då jag började i fotboll. I övrigt har jag inte så många minnen från den här tiden, inga speciella i alla fall.

8-12
När det var dags för 2an flyttade vi till Stöcksjö, älskade Stöcksjö. Mina år där kom att bli ett riktigt äventyr. Vi var en liten klass på 10 personer och gick på en skola där alla kände alla. I Stöcksjö blev jag också kär för första gången. Jag var tillsammans med honom i årskurs 2, 3 och 4a, och var sedan olyckligt kär ända tills jag började 7an. Känslomänniska som jag är. Det var även under denna tid jag hittade musiken. Började ta gitarrlektioner och sökte till musikklass.

13-15
Musikklass som sagt.. Högstadiet tillbringade jag, sportnörden tillsammans med en massa musiknördar. Jag passade egentligen inte riktigt in, men ångrar ändå aldrig att jag började. Det gav mig mycket. I 8an blev jag kär igen. 2½ år varade det den gången. Inte riktigt samma kärlek som när jag var 8 år. En lite större erfarenhet kan man säga. När jag var 15 började jag spela i Umeå Södras a-lag, där jag är kvar än idag.

16-18
Gymnasietiden kom. Till skillnad från min klass på TegsCentral så var min klass på Dragonskolan allt man kunde önska sig. Jag fick gå med min bästa kompis och en hel drös med människor som var lika stora sportnördar som jag. ID05AD var en grym klass. Tredje året på gymnasiet vann jag även div 1 med Umeå Södra FF, lätt det bästa jag varit med om. Går inte att beskriva känslan. Går heller inte att beskriva känslan att möta UIK med 3500 personer på läktaren, fastän vi förlorade med 6-0.. Efter det har jag gått på bal och tagit studenten. Studenten var i klass med att vinna div 1, om inte lite bättre. Efter det blev jag ett skiljsmässobarn. Min mardröm, men jag överlever, omän det fortfarande är jobbigt. Blev tillsammans med Johan också. plus att jag flyttade hemifrån. Det hände mycket förra våren.

19 -
Sommaren kom. Jag och Johan åkte på vår första utlandssemester tillsammans. Fotbollsmässigt gick det i uppförsbacke... vi åkte ur damallsvenskan. Som tröst åkte jag och Johan till USA. Där fick jag uppleva min allra största dröm, att simma med delfiner. En resa jag aldrig kommer att glömma. Jag är fortfarande 19, men blickar framåt mot 20. kan dock inte säga att jag inte trivs att vara 19, för just nu har jag det faktiskt jävligt bra. Jag är lycklig. Och för första gången sen den 15 juni 2008 så känns det som att allt verkligen kommer att bli bra.

Det är säkerligen ingen som orkat läsa allt, men jag tyckte det bara var skönt att skriva och minnas. Det är säkert massa stavfel och meningsbyggnadsfel, men jag orkar inte rätta. Match ikväll, jag är sjukt nervös. Hej!